anusbananus

Här är en lista över sätt jag blivit väckt på, och som jag inte uppskattar. Sov gott!

- När jag var i 10-års åldern var jag kanske mer aktiv än annars. Hur som haver. Det var vanligt förekommande att jag på natten trillade ur sängen och slog i huvudet i nattduksbordet. Mindre trevligt sätt att bli väckt på.

- Dödsångest var också något jag ägnade mig åt som mindre. Jag kunde drömma om döden och all mystik kring den och det gjorde min lilla kropp stel av skräck. Jag kunde varken skrika eller ropa på mamma. I vaket tillstånd kunde jag få panikångestattacker av tanken på döden, men det är en annan historia. Tur att jag växt ifrån det i alla fall!

- En gång vaknade jag och hela familjen av att det brann. Vi bodde i radhus och det brann längre bort i vår länga. Jag kunde inte tänka rationellt. Tog på mig min morgonrock, öppnade råttburen, satte en råtta på vardera axel. Jag var redo för att springa ut tyckte jag, det viktigaste var med mig. I alla fall, som ni förstår var det inte kul att vakna av en brand. Jag hoppas aldrig få uppleva det igen.

- Det händer då och då att jag vaknar mitt i natten med ett stort behov av att gå och göra nummer 2 ni vet. På toan. Det är besynnerligt, för jag tänker att hela den processen borde vara "avstängd" på natten. Eller?

- Det har hänt att jag har vaknat av ett hulkande ljud. Detta ljud brukar komma från min hund som känner sig TVUNGEN att spy mitt i natten. Inte nice!

- När jag och min storasyster var mindre delade vi rum. Min syster har alltid varit väldigt aktiv på natten. Både verbalt och fysiskt. När hon var verbal var det alltid mig hennes snack handlade om. Faktum var att hon skällde på mig, högt och tydligt. I sömnen. Hon sa saker i stil med "jag hatar dig Jossan"! Jag la mig tätt, tätt intill väggen övrtygad om att hon skulle komma och döda mig. Jag blev lika rädd varje gång jag vaknade av hennes verbala hat mot mig.. Tur att hon inte är likadan i vaket tillstånd!

- När jag var fem år vaknade jag av att en liten mus befann sig 10 cm ifrån mitt ansikte. Det var egentligen inte själva musen som väckte mig, utan mammas skrik när hon kom in i mitt rum och såg allt. Jag låg snällt kvar i sängen medans mamma hoppade upp i soffan och skrek som en galning. Har aldrig riktigt förstått varför, mamma gillar ju smådjur.. I alla fall, musen klarade sig oskadd och mamma fick sedan hjälpa mig att städa upp allt musbajs som låg lite här och var i mitt rum. Musen hade för övrigt kommit in i mitt rum på grund av att mamma legat och solat på mitt täcke på altanen. Musen hade väl krypit in i täcket och tyckt det vart helfestligt. Så ja, det var mammas fel!

God natt

Här kommer listan jag lovade. Det är en lista över några barnprogram som enligt mig borde förbjudas, för att de helt enkelt är rent vidriga. De flesta av programmen på min lista var program som jag själv inte växte upp med, men som jag på ett eller annat sätt ändå, tyvärr lyckats komma i kontakt med..

Förklaring följer efter varje bild!



Skurt, vem fan var han egentligen frågar jag mig ofta, fast det som ändå förbryllar mig mest är VAD han var. En insekt? En mongolid groda? Var han ens ett djur och HUR kunde han ha en människa som mamma? Var han adopterad? Så många frågetecken. Så få svar. En sak som i alla fall är säker är att jag aldrig ska visa den där gröna saken för mina barn. Han har en ful keps också. Blä.




Molly mus...... Kan bara säga en sak, och det är att hon är fruktansvärt irriterande! End of discussion!




Då och då visas program för döva barn på TV. Det låter bra i teorin, men i praktiken blir det bara så fel! Jag vet inte om de som skapade Busan trodde att bara för att man är döv så är man dum i huvudet. Hur som haver. Busan borde kastreras, pensioneras och aldrig mer få se dagens ljus. Det är den hårda sanningen!




Två män på en bar. Fulla som aldrig förr, kanske också höga på något annat. De sitter och spånar på en idé om ett barnprogram som ska ta över världen. De tänker, två bananer, två pyamaser. Två bananer som har på sig pyamas. De tänker, SUCCÉ! 

Det är så jag hoppas att hela programidén skapades, för jag ser ingen annan vettig förklaring...




Vad. Hände. Här....?

Teletubbies är utan tvekan det program som förbryllar mig allra mest på denna lista. Om de som skapade B1 och B2 hade rökt på, så har de som skapat teletubbies pillat i sig partydroger av den allra starkaste sorten! Deras namn, Dipsy, Tinky Winky, Laa-laa och Po låter som synonymer för bajs och könsord och deras antenner påminner om andra saker... Solen i Teletubbies-landet är en bebis och överallt hoppar det omkring kaniner över gröna kullar. Jag KAN INTE FÖRSTÅ POÄNGEN, men skapandeprocessen var nog en jäkla LSD-tripp för de stackars satarna som kom på hela skiten.


Slutligen vill jag bara säga att det jag kommit fram till är: det var verkligen bättre förr, det vill säga när jag var liten. Björne, Trasdockorna och Alfons, det är grejer det!

Jag gillar temat "barnsliga bravader" och tänker därför fortsätta på temat. 

Barn är helt fantastiska varelser tycker jag och de kan verkligen få en att se världen från ett helt annat perspektiv. Jag har svårt att förstå de som påstår sig hata barn. HUR är det möjligt undrar jag? Jaja, det kan vi diskutera en annan gång...

Även jag var helt fantastisk som barn, åtminstone för det mesta. Ibland kunde jag vara en riktig Emil-unge som utförde små hyss här och där. Det är dessa små hyss som jag ikväll vill dela med mig av!

Läs och njut...eller kanske inte.


- Huvudet i sanden: När jag gick på låg- mellanstadiet var det inte mycket som roade mig i skolan. Allt var så överpedagogiskt och det var regler hit och dit som skulle följas. Vi sjung löjliga sånger om urfåniga saker och vi var tvungna att sitta pojke, flicka i klassrummen. Man var TVUNGEN att vara ute på rasterna, även då det regnade och ja, det var för det mesta ganska miserabelt. Just därför fick man hitta på helt egna saker att roa sig med.

Ett tag fascinerades jag och min bästa vän av sand i håret. Vi gillade helt enkelt känslan av att ha små sandkorn i hårbotten som man sedan fick rensa bort. Att ha sand i håret var dock inte särskilt vanligt förekommande så vi bestämde oss för att ta vår lilla fetisch ett steg längre. Vi gick ut i sandlådan, fyllde våra små nävar med sand och sprang sedan in på toaletten. Väl inlåsta på toan hällde vi sanden i håret och började sedan rensa bort de små kornen..

Den här sandhistorian kan låta som ett svagt ögonblick i mitt liv, och det kan så ha varit. Men det kändes rätt för stunden och ja, ingen större skade skedd. Förutom all sand som sedan låg över hela toan. Stackars städerskorna...

- Gå på nålar: När jag tänker efter så skedde de flesta av mina hyss på låg- och mellanstadiet. Så även nästa på min lista. Min lärare som jag hade under denna period i mitt liv kan vara en av de värsta personer jag någonsin mött. Hon går inte riktigt att beskriva med ord, hon måste upplevas! I alla fall... Varken jag eller mina kompisar tyckte om henne och det ville speciellt jag och min närmsta kompanjon uttrycka på något sätt. En gång var vi riktigt trötta på kvinnoskrället och vi satt i syslöjdssalen och smed planer. "Knappnålar" tänkte vi, kunde vara ett bra hjälpmedel. Vi snodde med oss några nålar och lyckades smyga in i vårt hemklassrum på nån rast. Sedan gick vi fram till vår lärares stol med mjuk sist och började fästa nålarna på sitsen så att nålspetsarna stack upp. Vad ville vi egentligen åstadkomma? Ville vi verkligen att hon skulle sätta sig på nålarna och fastna på sin mjuka stol och sitta där i alla evig tid? Jag vet inte, men jag vet i alla fall att hon aldrig satte sig på stolen, och vi fick inte skulden för dådet. Vi lyckades på något sätt alltid komma undan. Fantastiskt får jag säga, nu i efterhand...

- Chokladen: Jag har sedan jag var liten varit galen i mjölkchoklad. Begäret har dock avtagit med åren, trots att jag fortfarande tycker det är helt gudomligt gott! Ni vet julkalender-choklad, det är något speciellt med det alltså. Jag kunde för det mesta sköta mitt choklad-kalender-ätande, men vissa år funkade det inte alls. Ett år åt jag upp hela kalendern på en dag och jag gömde den tomma förpackningen i min garberob, och som om inte det vore nog...

Min storasyster hade en exakt likadan kalender men jag var smart nog att inse att jag inte kunde äta upp den också, men på något sätt kunde jag säkert få ut chokladen. Så vad gjorde jag? Jo jag tog en sax, öppnade några luckor och skrapade bort choklad från de fyrkantiga små bitarna. Nu i efterhand måste jag erkänna att det låter som ett ytterst skrämmande beteende att sno choklad på det där sättet. Fast å andra sidan, har man ett starkt begär så har man...

- Barnmat: Nästa hyss i listan berör också en syster. Denna gång min lillasyster. För det första vill jag bara säga att när min lillasyster kom till världen när jag var 6 år förändrades mitt liv för evigt. Jag fick en helt ny person att älska och beskydda och det gör jag även idag. Ellen min pärla, jag älskar dig mest i hela världen! 

Ja, det var spännande att helt plöstligt ha en person i ens liv som såg upp till en så mycket som en 6 år yngre syster faktiskt gjorde. Jag var hennes stora idol helt enkelt, och jag kunde få henne att göra allt jag bad om. På gott och ont, för visst utnyttjade jag det ibland. Saker jag inte riktigt ville prova själv kunde jag t.ex. få eller att prova. En gång gav jag henne marsvinsmat, en annan gång hundmat. Jag antar att det var ganska taskigt. Fast ingen större skada skedde tror jag...

Denna lista har jag bjudit på förut, men den brukar uppskattas så jag antar att ingen större skada sker om jag bjuder på den en gång till. Sen är det ju så att skadeglädje är den sanna glädjen...

Jag kallar listan för "Jossans bravader" och den innehåller händelser ur mitt liv som jag kanske inte är så stolt över, fast jag kan heller inte säga att jag skäms över dem. Jag anser att jag vuxit med varje grej som hänt mig..

- TV: När jag var 6 år blev jag överfallen av en TV och jag skickades i ilfart till akuten. Jag minns att jag vid tillfället bar en ny gul polotröja som blev helt nerblodad. Fräsch! Jag skulle titta på film och vår tjock-TV stod på ett skåp med tröga lådor. Min taniga kropp kunde helt enkelt inte hantera skåpet och som straff fick jag hela TV:n över mig och på köpet ett fint jack precis under ögat. Jag har ett fint ärr än idag, och när jag ser det gläds jag åt att jag har mitt öga i behåll!

- Häst: Min storasyster har nästan alltid haft en häst att ta hand om och trots att min hästrädsla alltid funnits där så har jag ändå valt att flera gånger följa med till stallet. En gång tog min syster hand om en häst som hade ett föl. Fölet hade hunnit bli en ung vilde vid tillfället då det jag snart ska berätta skedde. Jag gick runt i hagen och plötsligt står han där framför mig, den unge hingsten. På något sätt hade jag med min uppsyn irriterat pållen som ville visa sin avsky på något sätt, och när man är häst har man fyra hovar till hjälp. Tjoff sa det, och plöstligt låg jag där avtuppad i gräset efter att ha blivit knockad av hästjäkeln. En lättare hjärnskakning senare insåg jag att hästar nog aldrig skulle bli min grej...

- Simhallen: När man var liten var det helt fantastiskt när ens föräldrar tog med en till simhallen så att man fick plaska av sig. Jag vet inte hur gammal jag var, men jag vet att jag hade hunnit få två fina framtänder. Att dyka har egentligen aldrig tilltalat mig och jag förstår därför inte varför jag så envist skulle prova den där gången.. Jag dök, på lite för grunt vatten och när jag slog i botten insåg jag att något hade gått väldigt fel. Väl uppe på ytan igen insåg jag att en av mina fina framtänder saknades. Den låg nånstans där nere på botten och jag hade ingen som helst lust att dyka ner och leta efter den. Jag minns att jag fick panik och spydde i omklädningrummet. Än idag är jag missnöjd med resultatet av min lagade tand och jag längtar till att få den fixad, men ingen tandläkare verkar vara villig att fixa den än på ett tag...

- Gratängformen: Vi hade en gång en gratängform med en tillhörande träram. Jag har alltid gillat att utmana mig själv och min kropp och jag fick den briljanta idén att trä den där träramen över min kropp. Jag lyckades! Där satt den runt mig, träramen, och där skulle den få sitta ett tag, för jag fick inte av mig den. Men med lite våldsam hjälp från min syster blev jag till slut befriad. Tur var väl det!

- Cigarettändaren: Vi fortsätter på temat dumdristighet... För inte allt för länge sedan satt jag i mammas bil och väntade på henne när hon sprang ett ärende. Jag hade alltid undrat hur den där cigarettändaren i bilen fungerade, då jag aldrig hade sett någon använda den irl så att säga. Så vad gör man inte, jo man testar, och har man inget bra testmaterial tager man vad man haver. I det här fallet blev det min stackars tumme som för en sekund höll på att brinna upp. Nu vet jag i alla fall hur den där tändaren fungerar! Jag kan också konstatera att den är helt onödig, för vem röker egentligen i bilen? Det är vidrigt!

- Mjölkvispen: Jag skulle dricka oboy med vispad mjölk, men istället för att vispa mjölken testade jag funktionen av vispen på annat material. Mitt hår! Jag kan säga såhär, det var ingen bra idé...

Nedan följer en lista över saker som försvunnit och aldrig återfunnits!

- Iphone-laddare: När jag köpte min iphone ingick det såklart en laddare, men den är nu spårlöst försvunnen. Jag har ingen aning om vart den är och det är aningen sorgligt faktiskt, att en så viktig grej helt plötsligt försvinner ifrån en...

- Rosa sminksvamp: En gång hade jag en rosa sminksvamp som var helt ypperlig för applicering av foundation. Under denna tid i mitt liv hade jag även två tamråttor som jag älskade mer än något. Jag kan se ett samband mellan mina råttors matvanor och min sminksvamps försvinnande... Det förvånar mig dock att råttorna aldrig visade något tecken på sminksvampsförgiftning(?) Men å andra sidan, jag är ju inte helt säker på om den faktiskt blev uppäten...

- Hey Ya-singel: När Outkasts låt Hey Ya kom ut blev jag helt frälst, och på den tiden köpte man fortfarande singlar. Så jag gick in i en skivaffär och köpte mig singeln som idag är borta. Det är sorgligt för det är fortfarande en för jäkla bra låt, och även fast jag kanske inte hade lyssnat på låten med hjälp av en cd-spelare, så hade det vart fint att ha kvar skivan som ett minne..

- Världens bästa pincett: Ja, den har försvunnit ifrån mig för inte alls längesedan, och jag står nästan inte ut med tanken av att jag kanske aldrig kommer få återse den igen. Att noppra ögonbryn var så enkelt med den lille rackaren. Jag kommer helt enkelt få byta till buskiga-ögonbryn-looken, för jag är övertygad om att jag aldrig kommer finna en lika bra pincett igen. Piss i Mississippi!

- Ett brev: När jag var 15 sisådär skrev jag ett patetiskt brev till mig själv som innehöll saker jag ville hinna åstadkomma innan jag fyllt 18. Eftersom mitt minne alltid varit ganska kasst har jag ingen aning om vad som stod i det där brevet. Det skulle vart så kul att se om jag kunde kryssa av något på listan i brevet. Jag hade därför nästan gett min högra arm för att få återse det..

Min första lista för kvällen blir en lista över bra appar som jag vill tipsa om.
Willkommen!




Instagram: Alla som har en Iphone och någon form av fotointresse, ladda ner appen nu! Man blir liksom lite beroende av att dela med sig av sina foton, och än mer beroende av att få respons på dom. Jag älskar Instagram litegrann vågar jag påstå. Foto är en fascinernade konstform som i alla fall jag inte kan få nog av. Därför är Instagram perfekt för mig!




Shazam: Ni vet när man hör en låt som man faller sådär pladask för men inte har en aning om vart den kommer ifrån, då är Shazam den ultimata appen. Den spelar in musikstycket och man får sedan information och annat om vilken låt det är. Helt fantastiskt! Man kan också synka sitt Facebook-konto till appen, om man känner för det vill säga..




Twitter: Jag har insett att Twitter-appen är perfekt för mig och mina tankar. Det jag känner är för onödigt för Facebook och bloggis skriver jag på Twitter istället. Perfekt!




Allakartor: En helt makalös app faktiskt! Letar man efter ett bra fik, en trevlig resturang, en mataffär eller nåt helt annat, då är Allakartor helt fabulous. Den letar upp de närmsta ställena och visar hur man kommer dit. Kan det bli bättre?

3 dåliga saker:

- har feber och kunde inte jobba idag. det suger!
- är risig i kistan också. no need att säga mer så att säga.
- mitt lakan är alldels för litet för min säng och korvar ihop sig hela tiden. det är enerverande.

3 bra saker:

- jag kollade kontot förut. hade bävat för det. blev positivt överraskad!
- är i ett underbart magnetic fields-mode just nu. åh vad jag älskar sönder det bandet. åh vad jag älskar sönder Stephin Merritt!
- jag har bestämt mig för att införskaffa en ny gitarr. en akustisk nylonsträngad. inget märkvärdigt alls. jag är en komplicerat enkel människa...... det har vägt mellan en gitarr eller ny kamerautrustning. vem vet, efter sommaren kanske jag har båda delarna? det blir dock ett pyssel att få plats med en till gitarr på väggen. jag kanske måste tvingas att flytta ner my very first guitar till källaren. poor little thing... 

3 saker som jag plötsligt oroar mig för:

- min fisk försöker begå självmord. han vill hoppa ur sin skål, tror jag. det plaskar i alla fall ovanligt mycket från hans lya...
- jag börjar bli blind, eller åtminstone känns det så. jag har börjat se så dåligt på äldre dagar. att gå till optikern känns så omotiverat..
- tyckte precis jag såg något svart i min säng. något svart med åtta men ingen utan svans. en spindel? i min säng? men det kan också ha varit ren inbillning...

3 andra saker:

- det ska bli gott med sill imorgon.
- alla mina klockar går några minuter före. som mest, 15 minuter.
- om min hund snarkar för högt fräser jag bara som en katt, då slutar han. jag tror jag har övet upp det där fräsandet så bra att jag till och med gör det i sömnen..


godnat mine venner

- ta studenten
- börja jobba!!!!!!!
- träffa nya människor
- sova. nu!

God natt.