anusbananus

Dokumentären om Dawit Isaak som visades förut var mycket bra och gripande. Det är så fruktansvärt skamligt hur en människa kan arresteras på det sättet utan några större reaktioner från omvärlden. I 10 år har Dawit nu suttit fängslad utan varken förhör eller rättegång. Det är viktigt att fortfarande hålla hoppet uppe och göra det man kan för att påverka. 

Gå in på FreeDawit.com och läs mer. Det finns en lista över saker man kan göra för att påverka! Jag klickade hem en tröja som förhoppningsvis kommer till mig inom kort!

Missade ni dokumentären är det bara att gå in på svtplay och kolla!

Jag skulle vilja uttrycka en sak en gång för alla. Det är något som jag dagligen förundras över och finner ganska skrämmande.

När man har diskussioner med vissa om välgörenhet så finns det de som reagerar på ett nedlåtande sätt. Som att välgörenhet är något fånigt och helt värdelöst. Som att det inte spelar någon roll vad man gör. Att allt, alltid kommer vara lika miserabelt för människor i vissa delar av världen. Dessa nedlåtande personer framställer välgörare som naiva aktivistjävlar som borde tänka mer på sig själva istället för att slösa sina pengar på andra människor. 

Är man naiv för att man tror på förändring? Kommer vår värld alltid se likadan ut? Lever man bara en gång, och ska man då bara tänka på sig själv och göra sitt liv till det bästa?

Den enda av frågorna ovan som jag kan besvara är den om att man bara lever en gång. Man har ett liv, och man ska givetvis bestämma helt själv vad man vill göra med det. Om ens mål i livet är att tjäna så mycket pengar som möjligt och sedan leva lyxliv någonstans ska man få göra det. Vill man flytta till Tibet och leva med munkar i ett kloster så är det också det man ska göra.

Oavsett vilket liv man bestämmer sig för att leva så kan man alltid hjälpa andra som har sämre levnadsförhållanden än sig själv..

Jag har många mål i livet, men det viktigaste målet är att jag ska leva lycklig. För mig är lycka detsamma som kärlek. Jag talar ofta om kärlek. Den bästa kärleken som finns är kärleken till andra människor. Att man älskar sin familj och sina vänner är givet. Att älska sina medmänniskor är inte alltid lika lätt. Om jag inte minns fel så har jag skrivit om detta någongång, någonstans. Jag tror jag skrev om en diskussion jag en gång hade med en konfirmationsledare. Han sa till mig att man ska älska alla även om man inte behöver tycka om varenda kotte man möter.

Jag hade svårt att förstå honom då, men nu har det gått några år och jag börjar inse vad han faktiskt menade. Jag mår bra av att älska människor, och dåligt av att hata. Jag mår bättre av att tänka på andra än att bara tänka på mig själv.

Jag har en stark tro på att vår värld faktiskt kan bli bättre och det är en tro som ingen kan ta ifrån mig. Framställ mig gärna som naiv. Tala nedlåtande till mig för att jag varje månad skänker pengar till olika välgörande ändamål. Håna mig för att jag bryr mig om andra. Jag vet vad som är rätt. Vet ni vad som är fel?

Slutligen... 

Istället för att tänka negativt om vår värld så kan man välja att tro på förändring till det bättre. För tänk om alla tänkte positivt, då skulle det ske saker som skulle göra vår värld till en bättre plats för många!

Äntligen fick jag mitt nummer av Frihet. Började undra om brevbäraren förlagt tidningen nånstans.
På söndag är det val och jag känner mig taggad. Jag vet ju precis vart min röst hamnar, såklart! Jag hoppas på ett bra resultat, såklart!

Rösta med hjärtat ni som också ska rösta, och hjärtat är väl förresten rött om jag inte minns fel?

;)

Den 21 maj ska ett gäng nötter demonstrera mot den fina moskén som jag varje dag åker förbi här på Hisingen. Bland nötterna har vi t.ex. nationaldemokraterna som enligt mig är något av det skamligaste vi har i Sverige.

Fy bubblan för nazister och rasister helt enkelt!

Det ska hållas fredliga motdemonstrationer mot nötterna, och jag tycker så många som möjligt ska delta!

Demonstrationen börjar 11.00 vid Kvilletorget. Be there!