anusbananus

Jag har känt mig nere på senaste tiden. Om jag ska vara ärlig nu och säga det. Men vad har jag egentligen att vara ledsen över? Jag kan inte komma på något, borde jag skämmas då? När det finns så många andra som faktiskt har saker att vara ledsna över. Jag tycker det är så svårt det där med när man får vara ledsen och inte. När man känner sig ledsen men inte vågar känna så.

Alla får inte allt, men alla får något. Ibland får man ta det man får men inte vill ha. Eller? 

Jag vägrar!

Det är jobbigt när man går emot sin egen vilja för att lugna sin omgivning. Jag tycker det är jobbigt! Jag är nöjd precis som det är och jag vill inte ha något annat än nuet. Inget annat, ingen annan. Jag behöver mina älskade vänner och min familj. Det är bara er jag behöver för tillfället.

Jag vet att jag är svår. Gör det inte svårare.  

Oftast när jag känner mig såhär vill jag bara kräkas. För att jag mår illa av mig själv. För att jag känner mig bortskämd. För att jag känner att jag gör mig själv till ett offer. För att jag kanske söker någon form av uppmärksamhet hos de jag älskar. För att jag vill att ni andra bara ska låta mig vara.

Jag vet inte.

Men jag brukar hitta det som gör mig glad igen, så oroa er inte. Jag har laddat upp med massa Robyn, matlagning, Mario Kart, fotografering och hundmys. 

Orvar korvar.