anusbananus

Lyssnar på Liam Lynch och skriver ett brev till en död författare. Resultatet kanske inte blir mästerligt, men jag känner liksom bara WHATEVER åt allt atm. 

Det är snart student och jag känner att min fuckoff-attityd växer sig större för var dag som går.

Jag ser fram emot fredag och "festivalen för mänskliga rättigheter" som världens finaste Lotta vart med och ordnat. Får jag träffa fröken Wetteus också tro? Det hade vart så gott att få krama om de där filurerna.

Nu ska jag avsluta mitt brev till döingen och sedan koka ihop ett recept i huvudet som jag sedan ska genomföra, rent praktiskt. Det brukar bli oerhört bra när jag improviserar i köket, och det säger jag helt utan ironisk underton.

Klem, klem