anusbananus

Jag kollapsar snart i soffan. Av trötthet, av alldeles för många nachochips, av en snorig näsa, av tristess.

Sen när blev jag en rastlös människa? Eller har jag alltid varit det? Vem är jag?

Lilla Lovis alltså, punkig tjej. Känns dock lite omotiverat att spotifya henne när mormor är här. Tror inte riktigt hon kan hantera texterna...

Min hund fes precis bredvid mig, luktade sig i baken, insåg hur det faktiskt luktade, hoppade ner från soffan, lämnade kvar mig i fisångorna. Så jäkla punk att göra så ba!

Ibland önskar jag att jag var vegetarian, men alltid när jag tänker de tankarna ser jag en stor saftig köttbit framför mig. Jag är för evigt skadad, jag kan inte leva utan kött. MEN, jag kan ju välja att äta grisar och kor som haft det i alla fall lite bättre. Jag behöver ju inte välja de grisar och kor som lever i misär och äter av varandra. Jag kan ju välja att äta de kycklingar som fick lite extra kärlek av bondens döttrar innan de...ah, dog.

Jag är brutal, och kan inte alltid hantera mina tankegångar. Är sjukt sugen på pepparbiff med beasås just nu. Va fan? 

Min andra hund stirrar oroväckande på mig just nu. Tror han vill gå och lägga sig i vårt sovrum. Soffan är faktiskt inte så bekväm. Min hjärna behöver en omstart. Mitt rum behöver städas. Jag måste tvätta. Avloppet behövs rensas.

Imorgon!

Pyss